En kylig krispighet ligger i luften. Ett förebud om att sommaren snart är över och att hösten snart är här. Det är en tid att dra ner på tempot och att se tillbaka på den tid som varit och planera inför hösten.
Min sommar har varit fantastisk. Det låter som en märklig sak att skriva här, men det är i stort sett så den har sett ut, bortsett från några korta perioder som jag lyckats ta mig ur ganska så smärtfritt. Jag har kunnat glädja mig så som Mia från förr gladde sig över livet. Den tunga sorgen har varit som bortblåst och det har känts som om det finns en möjlighet till att livet kommer att kunna återgå i en normal bana igen. Den känslan har jag inte upplevt alls tidigare under den här sorgeperioden. Efter att ha tillbringat så lång tid nere i mörkret i helvetet för att så småningom lyckas ta mig upp till nåt slags grå icke-tillstånd i limbo, började ett litet frö i våras att spira, ett beslut om att jag ville fortsätta att leva. Det lilla fröet som planterades nånstans i min själ då har växt sig starkare nu under sommaren. Mycket också tack vare alla härliga människor som jag har träffat.
Att överhuvudtaget ta steget till att träffa människor jag inte känner har varit en stor utmaning. Det var nödvändigt för mig att bryta mig ur kokongen för fortsatt överlevnad. Mina närmaste har naturligtvis alltid varit ett stöd och en krok för att hålla mig kvar i livet, men jag behöver skapa mig en ny, egen värld. En värld där jag inte enbart är mamma.
Jag har kunnat skratta på riktigt och det har känts så befriande. Jag har kunnat gråta av andra orsaker än tung sorg och jag är glad över att veta att jag fortfarande kan känna starka känslor som inte är sorg. Plantan har förvisso växt under sommaren men jag vet att den fortfarande är sårbar och klarar inte många stormar. Dock kommer jag att fortsätta göda den med positiva upplevelser för att på så vis stärka den ännu mera.
En annan bubbla sprack häromdagen också och jag fick helt plötsligt en sån lust till att sjunga. Jag sjöng och sjöng utan att bryta ihop i gråt och det kändes också väldigt skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar