Alla helgona

Pierre och jag på väg till Halloweenfest 1998.

Pierres bror Michel var också med. Det var

han som tog fotot.

Jag vet inte riktigt om jag är så förtjust i att vi i Sverige börjar fira Halloween på Alla Hellgonadagen. Jag har absolut inget emot Halloweenfirande, så länge den håller sig på samma dag som den firas i de flesta andra länder, dvs den 31 oktober. Det här kommersiella spektaklet skiljer sig alltför mycket från vår traditionella Alla Hellgona, där man med lugn och eftertanke minns sina döda. Kanske det bara är jag som är gammalmodig men jag tycker att det känns ovärdigt och respektlöst på något sätt.

Jag är som sagt inte alls emot Halloween som ett kul firande för att liva upp en mörk period, men den känns inte som den har något med minnena av de döda att göra. I Mexiko och Sydamerika går man lite längre när man firar De dödas dag. Där händer det tom att de gräver upp de döda och bereder dem en plats vid matbordet. Vet inte vad jag ska tycka om det riktigt, traditionerna skiljer sig och det som är normalt för oss här verkar onormalt för andra och man får enbart respektera skillnaderna.

Men när det gäller Alla Hellgonadagen är jag konservativ. Jag vill inte ha nåt maskeradfirande på just den dagen. Det är inte så att min sorg visar sig under en dag på året, den lever jag med för jämnan, men jag tycker att just den här dagen bör vara för eftertanke.Hade jag inte haft mina sorger hade jag tänkt annorlunda och jag förstår dem som gärna firar idag. På något sätt får man acceptera att vi har dessa motpoler och framtiden får utvisa om det blir annorlunda. En dag kanske jag också kan fira Halloween på Alla Hellgona. Vem vet?