Den individuella sorgen ges inget utrymme i ett samhälle som främst gynnar lycka och framgång. Vid stora katastrofer är det lätt för en hel värld att kollektivt sörja de drabbade, men för varje enskild drabbad anhörig är det alltid en stor katastrof när någon älskad dör. Det här är min sorg.
torsdag 2 april 2015
Ibland brister det
Ibland brister det. Som idag när jag tittade på en keramiktavla som Pierre har köpt hem. Förmodligen för att påminna sig själv om vissa saker. Många minnen sköljde över mig och jag började störtgråta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar