lördag 17 september 2011

Aj

Det skär i hjärtat igen. Några dagar denna veckan har jag varit så upptagen att jag inte hunnit med att tänka på sorgen. Men man kan vara ganska säker på att den kommer tillbaka igen.

Jag kunde själv förvånas av hur "kallsinnig" jag kunde vara emellanåt under sommaren. Herregud - min son är död och det kunde verka som om jag inte sörjde vissa dagar. Men det gör man - man orkar bara inte känna och våndas 24 timmar om dygnet 365 dagar om året - ibland måste man vila ifrån det. Kroppen och själen säger ifrån genom att bete sig ganska svalt. Det är helt naturligt.

Ute bland folk kan jag vara helt normal - den som inte vet, vet inte heller vad jag bär inom mig. Jag mår rätt bra också att vara ute bland människor men sen när jag kommer hem rasar masken. Sorgen bor i väggarna här. Det finns folk som frågat mig om jag har tänkt på att flytta, men jag vill inte fly ifrån det. Det gjorde jag när min man dog - då flyttade jag med barnen bara 4 månader efteråt. Den här gången ska jag lära mig att leva med sorgen - jag kommer alltid att bära Pierre med mig och om folk frågar hur många barn jag har så kommer jag alltid att vara 2-barnsmor.

4 kommentarer:

  1. Du skriver så bra.Jag ryser när jag läser dina ord.Klart att du alltid kommer att vara 2barns mor, och nu är du änglamor också.Kram

    SvaraRadera
  2. Tack, vad vackert det låter - änglamor. Kram

    SvaraRadera
  3. Tror också att det är som du säger; att stuner av vila från sorgen är nödvändig för kroppen. Man behöver pausa och få något annat i tankarna... Barn sörjer ju randigt - olika mycket olika stunder och olika dagar. Sorgen efter en nära familjemedlem finns alltid med, även om man sätter på en mask eller spelar teater för människorna runtomkring.

    SvaraRadera
  4. Innan jag fick höra att det är fullt normalt att vara helt känslotom vissa stunder eller tom dagar kände jag mig ganska onormal. Men det går åt ofantliga mängder med energi att sörja, så det är rätt självklart med pauser för att orka med ...

    SvaraRadera