För att undkomma smärtan såg jag till att jag var fullt upptagen med att försöka förstå vad som hade hänt och varför det hände. Hade jag kunnat göra något annorlunda, om jag bara hade sagt så eller gjort så istället så kanske det aldrig hade hänt - det var helt naturligt att jag klandrade mig själv. Som förälder känner man sig alltid otillräcklig, men jag insåg så småningom att jag inte hade kunnat agera annorlunda. Så vem bar då ansvaret? Jag gjorde allt för att samla information från sjukhus och alla andra instanser som var berörda av Pierre.
På något sätt räckte det med att jag fick hem alla papper och ögnade igenom dem för att få en relativt klar bild. Sen hade jag också allt som Pierre själv hade skrivit. Hans egna öppenhjärtiga tankar om sin livssituation och livet i allmänhet. Jag sa vid ett tillfälle till honom att skriva av sig för att det kanske kunde få honom att må bättre. Följande rader som han hade författat hade vi med i psalmkortet på begravningen. Det är något kortfattat ur ett längre stycke.
När var och hur är ödet skrivet,
är man inte själv orsak över livet?
I varenda person långt där inne finns ett gott sinne.
Vem ger dig rätten att ta någons liv,
från konflikt till krig, sluta överdriv.
Se vad som händer; folk dör, tårar rinner, länder brinner men ingen vinner.
Ondskan tar över då hoppet försvinner.
För vissa svält för andra glimmer.
Min grej är inte att få folk att skratta.
Det är att få folk att fatta.
Nu har jag en hög med papper som jag kommer att gå igenom mer grundligt när jag känner att jag orkar. För hans skull kommer jag också att göra en anmälan mot Socialtjänsten och framförallt den person som skulle se till att han fick bästa möjliga vård. I början handlade det helt enkelt om hämndlystnad från min sida och att sätta dit "någon". Nu handlar det om att få upprättelse för Pierres skull och för att markera att personen ifråga är farlig på den plats hon innehar.
Jag kan själv förvånas över hur mycket energi jag hade under den här perioden för att fixa än det ena och än det andra ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar